I Valet och Kvalet

Vi söker efter någon att följa, någon som kan leda oss. Gör vi inte det vill vi vara individualister och följa oss själva, leda oss själva. När vi följer en ledare så ska gruppen utföra ledarens visioner och föra ledarens tankar och värv vidare. När vi ska leda oss själva behöver vi ingen annan som leder oss för då ska vi skapa oss själva utan att någon ska sätta krokben för vår karriär. Sällan finns det utrymme för gruppens tankar eller åsikter, gruppens individuella gemensamma vilja, där har vi nog tappat något stort. Vi har tappat förmågan att se att alla behövs och gör de inte det är det vårt fel att vi förbisett platsen som behöver fyllas.

En partipolitisk ledare idag säger samma sak som en annan partipolitisk ledare trots opposition, vi vill att ledaren ska uttrycka vår individuella åsikt så vi kan förverkliga oss själv. Partipolitiska ledaren vet att tala i allmänna termer idag, för skulle den arbeta för gruppens bästa skulle majoriteten idag som tror på individualism svika i valet. Men vem vill vara en ledare för en grupp som egentligen inte finns?

När vi bodde i mindre stammar eller samhällen, då var det enklare att vara ledare för en grupp och se till gruppen bästa. Då kunde en medlem i gruppen förstå syftet med vissa reformer för att hans vänner i gruppen också skulle få det bra. Idag känner vi ett fåtal i gruppen och vill därför inte trappa ned på vårt självförverkligande.

Var gång vi ser ned på någon som gör något vi anser vara fel eller som skadar vår värld. Ska vi Klandra oss själva, för det är ur vår grupp denne någon kommer. Fråga inte vad gruppen kan göra för dig, ej heller vad du kan göra för gruppen. Fråga vad vi kan göra tillsammans för varandra.