Prinsessan på ärten.

Att skapa komplexa rutiner för att framstå som finare än någon annan.
Jag sitter på mitt hotellrum i Helsinki och knäppte igång TVn på uppmaning från en vän. När programmet han jobbar med var slut började Australian Princess. Själva idén med programmet går ut på att samla ihop en grupp unga tjejer från Australien och utbilda dem till prinsessor. Den som klarar uppgifterna bäst får stanna kvar och de som inte klarar av att minnas de viktiga reglerna i en polo match, ha rätt huvudbonad, vad engelska kungen gillar för sport, etc. blir under mycken tandgnisslan utslagen från tävlingen. En av tjejerna som blev utslagen sa ”Jag vet att jag ändå är en prinsessa”.

Det är bra att hon vet detta av sig själv, men hade det inte varit ännu bättre om hon var nöjd med att inte vara en prinsessa. Tänk om hon hade fokuserat på att utveckla de kvalitéer hon har istället för att längta efter en otidsenlig rojalistisk titel, som dessutom förvärvad i en TV lek inte är giltig i adelskalendern ändå!

Vi blir så manipulerade av marknaden som vill få oss att sträva efter en livsstil som kräver att vi har mycket pengar för att vara lycklig. Vissa blir så desperata att de stjäl andras saker för att nå dit, andra säger att de aldrig kommer nå dit och begraver sig i droger som den första parten gärna säljer. Och en stor mellangrupp jobbar på och försöker.

Allt fler människor går på marknadens manipulerande budskap ”Get dressed for sucess”. Om alla ska bli som västvärlden är vår värld illa ute, det är aldrig någon som frågar trädet om det är OK att såga ned det för att använda det till ett hus eller en båt. Ingen frågar någon själ om det är OK att använda den för sin egen nytta, nu utnyttjar vi bara.

Våga vara med och återställa den heliga balansen. Om skogshuggaren frågar vart träd om det är OK att ta ned det, kommer färre träd sågas ned. Om vi vågar gå emot Marknadens lockrop kanske, kanske vi har en chans. Soffan håller ett år till!

Björnen har talat